Return to site

Födelsedag och livskris

Idag är det min födelsedag. När jag låg i sängen i morse, och väntade på att resten av familjen skulle "väcka" mig med sång och presenter, började jag tänka på döden. Jag fyller idag 38 år och närmar mig alltså 40, jag inser att jag inte bara har livet framför mig utan jag har även en hel del liv bakom mig. Att inse sin egen dödlighet skapar en livskris, och det är bra!

När man är tio år är man ett barn, livet leker och man tänker inte så mycket på framtiden och på livets förgänglighet. Som tjugoåring har man hela livet framför sig och som trettioåring är det mycket som sker och man är mitt i, så att säga. Kanske har man nyligen fått barn, man har avslutat sina studier och börjat jobba, allt är nytt! När man närmar sig fyrtio så börjar man inse att livet är begränsat och att även man själv någon dag ska dö.

Det är väl någonstans i denna kris och dessa tankar jag befinner mig denna soliga födelsedag. Våra barn är nu så stora att de alla går i skolan nästa höst och vi har inga bebisar mera här hemma. Jag märker att jag inte bara har livet framför mig utan jag har även en hel del liv bakom mig.

Men det gör inget att man krisar ibland. Jag tänker nämligen att kriser är det som ger tillväxt och mognad. Utan kriser, ingen mognad. Mognad kan liknas vid då ett träd sträcker ut sina rötter. Utan mognad, utan att rötterna växer, kan inte heller trädet skjuta iväg på höjden. Med starka rötter hålls trädet stadigt även i stormvindar. Det är det här som kriser är bra för; man har gått igenom olika saker i livet, klarat av dem och mognat. Man kan vara trygg, trots att det stormar ibland.

"Utan kriser, ingen mognad."

Fyrtioårskrisen handlar om mognaden att behandla sin egen dödlighet, att vara trygg även när man vet att man kommer att dö. Det här är förstås en fråga som man får bearbeta hela livet, det har jag även sett när jag jobbat som präst. Det som vi dock behöver hittar svar på är; vad skulle jag göra om jag inte skulle vara rädd? När vi slutar att vara rädda för vår framtid eller bittra för det förflutna, kan vi leva i nuet och göra sunda beslut som varken är baserade på bitterhet eller rädsla.

Vad skulle du göra om du inte skulle vara rädd?

All Posts
×

Almost done…

We just sent you an email. Please click the link in the email to confirm your subscription!

OK